Ankparadiset

Ankparadiset

Myskankans färger

FärgvarianterPosted by Myskis Sun, May 16, 2010 17:11:53

Att den domesticerade myskankan finns i många färger och mönster tycks inte vara allmänt känt och många blir förvånade när de får kännedom om mer okända varianter.

Har med utgångspunkt från de vetenskapligt fastställda typerna försökt sammanställa en överskådlig förteckning och kompletterat uppgifterna med personliga noteringar. Underlaget till sammanställningen har hämtats från boken Poultry Breeding and Genetics, editor R.D.Crawford, Publicerad år 1990 av Elsevier ISBN 0-444-88557-9

Boken ”Poultry Breeding and Genetics” är för närvarande min bibel när det gäller myskankor då den bl.a. väl sammanfattar de genetiska varianter(fjäderdräkt och mönster) som finns i världen och som har vetenskapligt dokumenterats. Det finns framförallt två personer som starkt bidragit till den genetiska kartläggningen, genetikern/forskaren W.F.Hollander men framför allt den italienska ornitologen A. Taibel.

*Färger och mönster på den domesticerade myskankan (Cairina Moschata domestica)*

Benämning: Atipico, dusky

Svensk benämning: saknas eller möjligen ”extra svart”

Typ: Påverkar färg hos unga och vuxna myskankor

Genetisk symbol: a, A+

Genetisk typ: autosomal recessive

Beskriven av: A. Taibel 1956, Hollander&Miller 1965 samt Colonna-Ceasari 1973.

Anmärkning: Det finns möjligen 2-3 varianter av typen och genen är inte helt kartlagd. Typiskt uttryck hos myskankorna är att ällingar inte har den klassiska kamoflage teckningen utan istället är helt eller delvis bruna, alternativt helt svarta. Unga myskankor med Atipico är bruna men framförallt inte vita. Man tror att Atipico förstärker svart kulör hos vuxna exemplar samt att genen motverkar det bruna som finns hos vilda myskänder.

Spridning: Finns globalt, även i Sverige.

Benämning: Barring (”Barred”)

Svensk benämning: tvärrandig

Typ: Tvärrandig mönster som lägger sig ovanpå befintliga grundfärger

Genetisk symbol: b, B+

Genetisk typ: autosomal recessive

Beskriven av: A. Taibel 1954, Fedeli Avanzi 1970

Anmärkning: Spektakulärt tvärrandigt mönster på myskankorna som kan lägga sig på grundfärgerna Svart, Blå, Brun, Sepia och Lavender. Ällingarna är isabella gula med lite färg på stjärtfjädrarna, färgen på stjärtfjädrarna avslöjar vilken färgtyp som ligger i botten. Unga myskankor är tvärrandiga i ett spektakulärt zebra liknande mönster. Merparten av randigheten försvinner oftast när de blir vuxna.

Spridning: Finns globalt, även sällsynt men spridd i Sverige (spontant här och där).

Benämning: Brown-Rippled

Svensk benämning: saknas (”vågmönstrade”)

Typ: Påverkar mönster hos unga och vuxna myskankor

Genetisk symbol: br, BR+

Genetisk typ: autosomal recessive

Beskriven av: Hollander 1968

Anmärkning: Rippled kan ligga ovanpå samtliga grundfärger och mönstret kan även finnas kvar på äldre myskankor. Exempelbilder på ”Rippled” m.fl. finns på adressen: http://www.feathersite.com/Poultry/Ducks/Musc/BRKScobies.html

Spridning: I nuläget endast känd i Nordamerika

Benämning: Chocolate

Svensk benämning: Brun

Typ: Påverkar färg hos unga och vuxna myskankor

Genetisk symbol: ch, Ch+

Genetisk typ: sex-linked recessive

Beskriven av: Hollander 1970

Anmärkning: Blandar man den här genen med t.ex. Blå eller Lavender kan man få ett antal andra namngivna färger på myskankor som inte är vetenskapligt beskrivna.

Spridning: Finns globalt spridd men inte i alla världsdelar. T.ex. saknas varianten i Australien. Okänt om genen finns i Sverige men det finns en hypotetisk möjlighet att så är fallet i mindre utsträckning då varianten finns på flera andra ställen i Europa.

Benämning: Blue dilution (+Pearl-grey)

Svensk benämning: Blå (+ Silver)

Typ: Påverkar färg hos unga och vuxna myskankor

Genetisk symbol: N, n+

Genetisk typ: autosomal inc. dominant

Beskriven av: A. Taibel 1954

Anmärkning: Korsar man blått med blått får man bl.a. den genetiska typen ”Pearl-grey” som vi kalla för ”silver”

Spridning: Finns globalt, väl spridd i Sverige.

Benämning: Lavender

Svensk benämning: Lavender

Typ: Påverkar färg hos unga och vuxna myskankor

Genetisk symbol: l, L+

Genetisk typ: autosomal recessive

Beskriven av: Hollander&Walther 1962

Anmärkning: Väldigt spektakulär färg/nyans som plötsligt uppstod i en flock med ”valigt” färgade myskankor. Korsningar mellan Lavender och andra grundfärger kan bl.a. ge pastell variationer.

Spridning: Finns sällsynt i Nordamerika och har troligtvis i modern tid importerats till vissa länder i Europa, t.ex. Holland och England. Finns sannolikt inte i Sverige!

Benämning: Sepia, faiogeno

Svensk benämning: Sepia (ljus brun)

Typ: Påverkar färg hos unga och vuxna myskankor

Genetisk symbol: f, F+

Genetisk typ: autosomal recessive

Beskriven av: A. Taibel 1961

Anmärkning: Sällsynt och spännande grundfärg som har en märklig global spridning. Taibel har även vetenskapligt beskrivit Sepia korsat med blå samt silver…

Spridning: Enligt uppgift från Hollander och Taibel finns eller fanns typen i Taiwan, Brasilien, Italien(från Holland) men inte t.ex. i Nordamerika. Min personliga kartläggning påvisar mycket sällsynt närvaro i Europa men framförallt i Sverige där den mycket väl kan ha funnits en längre tid. Dessutom finns typen i Australien där man kallar dem ”Bronze” och ställer ut dem i detta namn.

Benämning: Self-white (kallas även ”Pied”)

Svensk benämning: Brokiga eller vanligtvis svartvita

Typ: Påverkar graden av grundfärg hos myskankor, t.ex. svart

Genetisk symbol: P, p+

Genetisk typ: autosomal inc. dominant

Beskriven av: A. Taibel 1954

Anmärkning: I korthet beskriver genen den största avvikelsen mot den vilda myskanden i form av det vita som finns hos de flesta domesticerade myskankorna.

Spridning: Finns globalt, mycket vanlig i Sverige.

Benämning: Duclair piebald

Svensk benämning: ”Skatfärgade” (eng. ”Magpie”)

Typ: Påverkar graden av grundfärg hos myskankor, t.ex. svart

Genetisk symbol: d, D+

Genetisk typ: autosomal recessive

Beskriven av: A. Taibel 1956, Hollander&Walther 1962

Anmärkning: Påminner mycket om den brokiga varianten P, p+ och har ifrågasatts av Hollander om den verkligen är en genetisk recessive typ.

Spridning: Finns globalt, även i Sverige.

Benämning: White head, canizie

Svensk benämning: Myskanka med vitt huvud

Typ: Vitt huvud

Genetisk symbol: C, c+

Genetisk typ: dominant

Beskriven av: A. Taibel 1958

Anmärkning: Mycket ”karaktäristisk” i typen och förstärker misstankar om att detta är resultatet av en historisk hybridisering med den vitvingade trädanden (Cairina Scutulata). Finns på samtliga grundfärger utom möjligen Silver och Lavender.

Spridning: Finns globalt och mycket vanlig i Sverige.

*Slut sammanställning*

Det finns ytterligare skrivet om t.ex. albinoism och en typ som kallas snow-white men jag utelämnar detta då relevanta basfakta saknas.

De som varit uppmärksamma och intresserat läst igenom sammanställningen har förmodligen reagerat på att ”Svart” inte finns med. Visst är det så! Det svarta likställs genetisk med den vilda myskanden och våra domesticerade svarta är de facto vilda med minst en av de troliga generna ovan, C, c+ eller d, D+ eller P, p+ eller a, A+

Summering

Forskarna som givit de genetiska beteckningarna talar hela tiden i termer om ”mutationer” och jag är inte man att bedöma om detta är korrekt eller inte. Bortsett från ovanstående beskrivna ”mutationer” finns det god anledning att våra domesticerade myskänder varit utsatt för en hybridisering i historisk tid då den domesticerade myskankan hade klart avvikande färger gentemot den vilda myskanden redan när de första Europerna (Spanjorerna) äntrade nordvästra Sydamerika där den vilda myskanden har sitt ursprung. I vilken mån det förekommit sentida hybridisering kan jag inte heller ge något bra svar på men det är ett faktum att det skulle krävas enormt arbete och en massa tur för att lyckas med en medveten hybridisering i modern tid då nästan all korsad avkomma är infertil.

Inlägget handlar ju främst om de färger som finns i Sverige och det kan vara värt att notera att ”Rasstandarden” inte alltid följer den genetiska kartan. Detta är troligtvis helt normalt då nischade varianter av ovan beskrivna typer kan anses ha mer eller mindre av något och tyckas vara intressanta i t.ex. utställningskretsar.

Den svenska myskankan som anses vara en lantras har en ”Rasram” som inte skall förväxlas med rasstandarden. Utgångspunkten för urvalet till genbank tycks främst ha varit att de skall vara så urtypiska som möjligt för att möjligen kunna härledas långt tillbaka i Svensk historia. Färger som finns i genbank är enligt uppgift: Svarta, Vita och Blå i kombinationer samt den vita med liten svart hätta.

Diskussionen är också het om hur de färger som finns i Sverige faktiskt har uppstått. Det finns nog inget enkelt svar på detta då ärftliga gener kan ligga väl dolda t.ex. i vita exemplar. Att de skulle handla om medveten sentida hybridisering köper jag inte så länge myskankorna kan härledas till någon eller några av de genetiskt beskrivna varianterna.

Kontrollerad och okontrollerad import kan enligt min bedömning ha haft viss betydelse för vissa varianters existens i Sverige om de alls finns. Förefaller inte alls orimligt att det sedan 1700-talet tagits in myskankor eller avelsägg från andra länder och importen existerar högst troligtvis även idag. Kraftiga regleringar(för att skydda mot sjukdomar/smittspridning som t.ex. Fågelinfluensan) för import av fjäderfä/avelsägg bidrar till att den import som sker idag, sker helt okontrollerat. Vill inte på något vis försvara okontrollerad import utan bara understryka om att det finns en annan verklighet som i teorin kan ha påverkat det genetiska urvalet som vi har i Sverige.

Till sist är jag även övertygad om att fler och fler bedriver ren hobbyavel av myskankor och med lite genetiska kunskaper är det då inte konstigt att vissa udda ”typer” kommer få en förstärkt position i framtiden. I vart fall om de finns med på den genetiska kartan.

Ta väl hand om era myskankor nu och glöm inte att det är deras egenskaper som gör dem så unika att vi är så många som intresserar oss för dem.

*Den svenska texten ovan får inte citeras/kopieras i sin helhet utan mitt samtycke*

myskis@cohors.se Ankparadiset

Uppdaterad text 2010-05-16